Jan Emanuel rasar efter våldtäkten mot en minderårig – kräver granskning av grunderna för medborgarskapet

Ett allvarligt våldtäktsfall i Sverige har väckt starka reaktioner sedan en man vid namn Bishar Mohammed dömts för att ha tvingat en minderårig att utföra en sexuell handling i sin A-traktor.

Enligt uppgifter som togs upp i Riks program ska mannen under brottet även ha använt ett nedsättande uttryck riktat mot svenskar: ”Gapa, svennejävel.”

Uppgiften fick den svenske företagaren och tidigare politikern Jan Emanuel att reagera mycket kraftigt. I en intervju med Riks sade han att händelsen inte bara var ett allvarligt sexualbrott, utan även kunde tyda på hat och förakt mot offrets etniska bakgrund.

Jan Emanuel: ”Det här är uppenbar rasism”

Jan Emanuel menar att användningen av etniskt nedsättande ord under en våldtäkt är en särskilt allvarlig omständighet.

Enligt honom skulle det rasistiska inslaget ha varit uppenbart om uttrycket mot svenskar hade ersatts av ett förolämpande ord riktat mot någon annan etnisk grupp eller hudfärg.

Han underströk att rasism aldrig kan accepteras, oavsett vilken grupp den riktas mot.

”Rasism i alla dess former är vidrig. Om en person bedömer någon annan enbart utifrån hudfärg eller etnicitet och anser att den personen är mindre värd, då är det en människa som måste fördömas”, sade Jan Emanuel.

Han beskrev den dömde som både våldtäktsman och rasist och menade att brottets allvar motiverade mycket hårda formuleringar.

Ifrågasätter mediernas rapportering

Under intervjun tog programledaren upp frågan om mediernas reaktion hade varit starkare om rollerna varit omvända, det vill säga om en svensk person hade använt ett etniskt nedsättande uttryck mot någon med utländsk bakgrund.

Jan Emanuel menade att samhället inte får tillämpa dubbla måttstockar när det gäller rasism.

Enligt honom måste etniskt hat fördömas enligt samma principer, oavsett gärningsmannens eller offrets bakgrund.

Han kritiserade även flera stora medier för att inte ha rapporterat om fallet eller för att ha utelämnat kontroversiella detaljer.

Jan Emanuel hävdade att delar av pressen försöker ”uppfostra” allmänheten genom att avgöra vilken information människor får ta del av och vilka uppgifter som ska utelämnas.

Enligt honom bygger detta på en föreställning om att människor inte själva kan bedöma information och riskerar att börja tänka ”fel” om de får tillgång till hela bilden.

”Att dölja delar av verkligheten för att skapa en version som passar den som rapporterar är mycket dåligt. Det visar brist på respekt för både människor och demokratin”, sade han.

Jan Emanuel lyfte samtidigt fram alternativa medier och menade att fler informationskanaler bidrar till en bredare och sundare samhällsdebatt.

Vill granska grunderna för medborgarskapet

En annan fråga som uppmärksammades var att den dömde enligt uppgift inte kan utvisas eftersom han är svensk medborgare.

Jan Emanuel sade att myndigheterna inte godtyckligt bör återkalla en persons medborgarskap enbart på grund av ett brott. Vid särskilt allvarliga brott anser han dock att myndigheterna bör öppna personens tidigare ärende och granska hur medborgarskapet beviljades.

Enligt honom bör det undersökas om den dömde kan ha lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet, bakgrund eller personliga situation när han ansökte om uppehållstillstånd och medborgarskap.

”Om någon har fått sitt medborgarskap på grundval av falska uppgifter eller felaktiga förutsättningar måste medborgarskapet kunna omprövas”, sade Jan Emanuel.

Han menade att en granskning av medborgarskapsprocessen vid särskilt grova brott kan öppna möjligheten att utvisa personer som lämnat falska uppgifter under processen.

Samtidigt betonade han att allt måste ske enligt rättsstatens principer och efter en fullständig utredning, inte genom ett automatiskt återkallande av medborgarskapet.

Kontroversiellt uttalande om skyddet av sexualbrottslingar i fängelse

Jan Emanuel motsatte sig även särskilda avdelningar för sexualbrottslingar som ska skydda dem från andra intagnas ilska.

Han menade att alla fångar bör behandlas enligt likhetsprincipen och att sexualbrottslingar inte ska få bättre eller mer skyddade villkor än andra intagna.

Enligt Jan Emanuel är det inte svårt att förstå att en våldtäktsman kan mötas av stark ilska från andra fångar som en konsekvens av sina handlingar.

När han fick den direkta frågan om han hade något emot att en våldtäktsman blev misshandlad i fängelset svarade Jan Emanuel att han inte hade det.

Uttalandet kan väcka stark kritik, eftersom kriminalvården fortfarande har ett ansvar att garantera säkerheten för samtliga intagna, oavsett hur allvarliga deras brott är.